Brev till lokaltidning

Lokaltidningen tycks ha drabbats av en stunds eftertanke.

Så jag skrev några rader:

Läser texten ”Bor du i Bajenland eller Djurgårdsland?

Bra där.

Om det verkligen betyder att ni tänker lätta på den här tjatiga införstådda ”Vi på Söödöor håller på baaajen”-inställningen.

Hur många gånger har inte ert blad gått rakt i insamlingen när man skådat rubrikerna och tänkt ”Fan, ett medlemsblad för bajare är verkligen inget som intresserar oss”.

Nu kanske man kan börja läsa den utan att behöva stöna över det.

För det är ju så att här i stan har det aldrig i första hand handlat om var man har bott.

Vilket lag du håller på beror på andra saker – vad farsan eller storebrorsan höll på, vilket man råkade se först, vilka som var bra (eller lirade roligast) just när man var i de formbara åren - eller på ren jävla slump.

Hela tanken att du kan hänga på en stockholmare en halsduk utifrån var han bor är en krämartanke.

Även om er panelfråga gav övervikter för vissa lag i vissa stadsdelar – det måste de ju göra rent statistiskt.

(Dessutom finns det ju en massa folk som håller på helt andra klubbar från andra städer – Solna, Göteborg, Norrköping och sådana exotiska platser).

T,

uppväxt vid gröna linjen, bosatt vid den röda. På Söder.

Slogs medan jag tänkte över den här saken av hur lokaltidningens försök till likriktning av klubbsympatierna – genom sin förenkling och sitt övergivande av historiens verklighet – faktiskt går in i samma process av övergivande av upplysningens ideal, det komplicerande och tänka-själv-utmaningen, som till exempel islamistfundamentalismen eller korttidskapitalismen.

Det kan låta pretto-abstrakt, men det hänger faktiskt ihop.

Budskapet är: Det finns enkla svar, 
Det är på eller av, det är antingen eller. Den som inte är med oss är emot oss, som Dubbel-v sade.

Allt kan avläsas i enkla matriser.

Allt och alla går att sälja. Och köpa. Och sälja igen.

Teach us to care and not to care

Teach us to sit still