Winter time it brings me down...

Vintern fortsätter.

Tre veckor till jul och redan tröstlöst tröttande trist. En strängvinter som börjar redan i mitten av november och sedan bara håller i, det har jag faktiskt aldrig upplevt.

Man hör faktiskt inte så ofta, längre, dendär korkade synpunkten ”ja men klimatförändringen skulle ju göra att det blir varmt, så det här visar ju att det var fel...”.

Dels har det kanske trängt fram att det är varmare än vanligt på andra delar av klotet även om vi har denna idiotvinter; dels kanske en och annan har begripit att ingen någonsin har sagt att den globala uppvärmingen skulle ge oss ett mildare och behagligare klimat apriori.
Tvärtom, det man har varnat för är ju extremare väder, större utslag, ett opålitligare klimat.
Just det som vi moderna människor har så svårt att hantera: osäkerhet.





Edit Rubrikens citat från en låt på Family´s "Music in a doll´s house", en rad som kändes rätt 1968 och rätt i dag.

Edit 2: Hittade låten på youtube: Winter