01 juli 2012
1994 (dikter ur en pärm), 2
Part two of this earnest epic
Lillfingernagelns sanningar
Jag söker en vind som följer mig
som blåser befriande rent
men aldrig hindrar, en vänskapsvind
som i gamla kommunistiska slagord
I stället möts jag av ironiska grimaser,
spårvagnslammer och trasiga neonskyltar.
uttjänta hästar som samlas i gathörnen
och viggar cigarretter
Någon står på mina tår
Någon känner till hela historien,
förklarar världens håligheter
med pekpinne och ljusbilder
Jag vill inte ha detdär Jag vill ha
en vänlig vind i ryggen
och ett knippe kärleksdikter
att sända över havet
Jag vill ha goda ord att säga,
en eld att komma hem till
och åter utgå ifrån,
en lätthet
Hur många gånger skall jag behöva förklara det?
__________________________
Vad nu?
Mer här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar