Vinter i november

Så är det vinter.
Det är den 24 november och snön lägger sig och isen drar i stråk över vägar och trottoarer och en narig vind tjuter runt hörnen och piskar oss i ansiktet när vi går ut.

Det är den 24 november, och jag tänker på andra vintrar, andra år.

Den gång för så länge sedan då snön föll i november och låg kvar till april – men då fanns likväl en annan sorts ljusbloss i det öppnande livet.

Eller den förra, den som det känns alldeles nyss genomlidna, som kramade kraften ur oss, den redan sinande kraften, den vinter som aldrig syntes vilja ta slut, med sitt kalla mörker och sin mörka kyla, sin djupa stränghet som aldrig syntes vilja ge oss fria.

Det är inte vad jag drömmer om.