Vilken är den mest missbrukade och
missuppfattade sentensen?
Bortsett från uttrycket publish and be damned som de flesta journalister tycks uppfatta
som en maning till konsekvensneutralitet, när det i själva verket är en
kärnfull anmodan att faktiskt dra åt helvete, så sätter jag en slant på
stackars Horatius käcka uppmaning till oss att gripa dagen – carpe diem.
Kladdat på whiteboardtavlor, utspritt som
flytgödsel i bloggar och – nu senast, det var det som väckte mina tankar –
inpräglat på billiga berlocker tolkas det oftast som en frisedel för att leva
livet, strunta i både morgondagen och allt vad konsekvenser heter och överhuvudtaget
ha det så bra som man kan; kort-kort-kortsiktigt, och alltför ofta med en kraftfull dos egoism: ”jag
unnar mig, jag tar för mig, jag ser till mitt, och vad ni tycker om det skiter
jag i”.
Riktigt så var det väl inte gamle H menade,
va?
Jag har alltid tänkt mig det mer som – se vad
du har, glöm inte bort att leva i nuet eftersom morgondagen är osäker, snöa
inte in på hur det kunde vara utan hämta glädjen från det som faktiskt är – ett
epikureiskt tankesätt, för att nu fortsätta längs missförståndens väg, för
epikureerna var ju inte de omoraliska vällustningar som de kristna gärna ville
ha dem till. Epikuros lärde att sinnesfrid var livets mål och det vi bör
söka är det som ger varaktig lycka.
Horatius uppmanar oss knappast att strunta i
morgondagen och vad som komma skall. Han vill tvärtom varna oss för att lita
för mycket på att den skall bringa bättring; det är bara här och nu vi finns,
låt oss därför göra det bästa av det,
säger den vise mannen.
Och hur var det nu med publish and be damned?
Jo, det var ju den gamle tvärviggen – ursäkta
vitsen om en tory – Arthur Wellesley, förste hertig av Wellington, som myntade
den, när en dam ur hans tidigare bekantskapskrets hotade att publicera några
amorösa brev, om hon inte kunde få en lämpligt rund summa pengar.
Wellington skall då ha skickat en kortfattad biljett med texten: Dear Harriette,
publish and be damned.
Hur det nu är med sanningshalten i historien,
och om uppmaningen eventuellt riktades till damens förläggare eller henne
själv, är oklart.
Men hela historien bygger hursomhelst på att frasen har en helt annan innebörd än den man nu oftast ser, och som t.ex. återfinns på svenska Wikipedia.
Men hela historien bygger hursomhelst på att frasen har en helt annan innebörd än den man nu oftast ser, och som t.ex. återfinns på svenska Wikipedia.
Havamal har fel. Kunskap kan vara en tung
börda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar