Missuppfattade sentenser

Vilken är den mest missbrukade och missuppfattade sentensen?

Bortsett från uttrycket publish and be damned som de flesta journalister tycks uppfatta som en maning till konsekvensneutralitet, när det i själva verket är en kärnfull anmodan att faktiskt dra åt helvete, så sätter jag en slant på stackars Horatius käcka uppmaning till oss att gripa dagen – carpe diem.

Kladdat på whiteboardtavlor, utspritt som flytgödsel i bloggar och – nu senast, det var det som väckte mina tankar – inpräglat på billiga berlocker tolkas det oftast som en frisedel för att leva livet, strunta i både morgondagen och allt vad konsekvenser heter och överhuvudtaget ha det så bra som man kan; kort-kort-kortsiktigt, och alltför ofta med en kraftfull dos egoism: ”jag unnar mig, jag tar för mig, jag ser till mitt, och vad ni tycker om det skiter jag i”.

Riktigt så var det väl inte gamle H menade, va?

Jag har alltid tänkt mig det mer som – se vad du har, glöm inte bort att leva i nuet eftersom morgondagen är osäker, snöa inte in på hur det kunde vara utan hämta glädjen från det som faktiskt är – ett epikureiskt tankesätt, för att nu fortsätta längs missförståndens väg, för epikureerna var ju inte de omoraliska vällustningar som de kristna gärna ville ha dem till.  Epikuros lärde att sinnesfrid var livets mål och det vi bör söka är det som ger varaktig lycka.

Horatius uppmanar oss knappast att strunta i morgondagen och vad som komma skall. Han vill tvärtom varna oss för att lita för mycket på att den skall bringa bättring; det är bara här och nu vi finns, låt oss därför göra det bästa av det, säger den vise mannen.

Och hur var det nu med publish and be damned?

Jo, det var ju den gamle tvärviggen – ursäkta vitsen om en tory – Arthur Wellesley, förste hertig av Wellington, som myntade den, när en dam ur hans tidigare bekantskapskrets hotade att publicera några amorösa brev, om hon inte kunde få en lämpligt rund summa pengar.

Wellington skall då ha skickat en kortfattad biljett med texten: Dear Harriette, publish and be damned.

Hur det nu är med sanningshalten i historien, och om uppmaningen eventuellt riktades till damens förläggare eller henne själv, är oklart. 
Men hela historien bygger hursomhelst på att frasen har en helt annan innebörd än den man nu oftast ser, och som t.ex. återfinns på svenska Wikipedia.

Havamal har fel. Kunskap kan vara en tung börda.