Och om ni visste vad det gör gott!

Fortsättning: Teaterråttan Emmas monolog.

"Och i morgon skall jag städa vidare efter alla som glömmer saker efter sig skräpar ner överallt. Och om ni visste vad det gör gott!"

Nog tror jag vi anar, bästa Emma...

Det här med att sätta mumintrollen i händerna på små barn, hur begåvat är det? Själv fick jag en skiva med sånger som fyra-femåring och fattade ärligt talat inte ett dyft, hur brådmogen jag än var.

OK, bilderböckerna, Vem kan trösta knyttet, de fungerar, fungerade.
Men denna kloka lyrik och trösterika musik, att inte tala om kapitelböckernas djupa landskap, det är ju knappast något som små  barn kan ta till sig.
För egen del återupptäckte jag dem i övre tonåren, och är i någon mening kvar i den världen ännu.

Särskilt den här tiden, när hösten blir sen och mörk, när det är på väg att bli sent i november,
what is late November doing, och man vill krypa djupare in i drömmens grotta, man är en liten homsa med ett stort arbete att få rätsida på världen.

Särskilt då.
Men alltid.






Mer:  Mumintrollens slutsång