Ja, jag vet att det är valår. Ja jag vet att tidsandan är ytlig och vulgär. Ja, jag vet att dumheten triumferar på alltför många fält.
Och jag vet att vi är massor som känner oss som små barn, som utan problem ser att kejsaren är naken, och inte bara kejsaren.
Men jag hade ändå trott att denna blogg skulle syssla mer med annat, med vardagens vedermödor och glädjeämnen, med musiken och litteraturen och årstiderna, dessa sinnrika konstverk vars mekanik vi aldrig begriper oss på, med livet.
Besviken på mig själv. Men ännu inte riktigt uppgiven.
Narcisserna blommar
Man kan inte vara riktigt ledsen
När narcisserna blommar
Och aldrig riktigt glad
(dagsdikten 14 maj)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar