Läxan från Irak

I Libyen har rebellerna intagit Tripoli, i stort sett. Kommentatorer och ledarsidor världen över tävlar i att vara tydligast i att poängtera att det är nu det svåra börjar, att bygga tiden efter Kadaffi. Att lära läxan från Irak.

Men jag fruktar att det finns ännu en läxa att lära: att vi ännu inte ens är där. Med Kadaffi på fri fot, med fortfarande många mer eller mindre desperata lojalister spridda i landet, och med dessa obegripliga mängder av vapen, är risken helt överhängande för ett fortsatt inbördeskrig, bara med ombytta roller.
Ett krig som kommer att helt omöjliggöra alla goda ambitioner, från Nationella övergångsrådet lika väl som omvärlden, att bygga upp ett land.

Det kan vara mycket mycket längre bort än vad dagens ledarskribenter tror, innan man ens kan börja bygga institutionerna.
Jag hoppas förstås att jag har fel.

Men läxan från Irak är inte att allt är som där. Läxan är att det sällan är som man har trott.