Lägenhetsköp. Men också oro.

Jaha, så köpte vi en lägenhet åt Magnus, till sist. Efter tärande budgivningar och väntan och tvekan och visningar och funderingar, så har vi i dag tecknat kontrakt på 62 kvadratmeter på femte våningen på Terapivägen i Flemingsberg.

Tillträdet är dock inte förrän 1 juni, så vi får hoppas att M kan hänga sig kvar i sitt nuvarande till dess. Men en fin lägenhet är det och även om Flemingsberg inte är någon fashionabel del av stan så är det där han vill bo, och kvadratmeterpriserna är ju något rimligare där ute än här i innerstan.

Riktigt lugn och i land kommer jag inte att känna mig förrän inflyttningen är genomförd, och dit dröjer det alltså ett bra tag, om nu inte säljaren som är på egen bostadsjakt hittar någonting snabbare än väntat.

Dessutom sitter jag just nu och oroar mig över om handpenningen har hamnat på rätt konto och allt sådant löper enligt plan. Väntar på en bekräftelse som dröjer därvidlag.

Oro är dagens lösen, för övrigt.

Det känns som om bältrosen är på väg att flamma upp. Gjorde ett misslyckat försök att få läkartid i går, hade inte tid i dag, nya försök i morgon.

Och i Kairo ligger kollegan Bert S knivskuren på sjukhus. Till den allmänna oron för vad som skall hända där nere kommer den personliga oron för en uppskattad kollega.

Mycket finns i denna värld att ängslas för.