18 augusti 2010
Jag lovade dikter...
...från förr och nu. Så här, till exempel:
Folkvisa för ett sjuttiotal
Vart gick du med dina sista stenar
Vart gick du under vatten
med rimfrostringar dinglande i öronen
och blåklockor som spelade
från murarna
Vart gick du sen bland gräsets gravar
högt och spårlöst,
silverflingor flimrande i vinden
och trötta fåglar vilade
på grenarna
Vart gick du i det sista tysta tåget
ögonlös som skymningen
med händer sammanknutna i varandra
och döda tiggare blir liggande
på gatorna
(1974)
Kanske är det faktiskt dags att koncentrera sig på de kommande åren
i stället för de förflutna Eller kanske är frågan fel ställd
Det enda som finns
är en massa ojämnt distribuerad osynlighet
Ja Det finns en besvärande fysikalitet över livsfrågorna
Det finns väldigt mycket natt att komma hem till,
väldigt mycket hav att glömma, ren yta, subarktiskt och subatomärt
Så mycket tättslutande som inpackningsplast i våra samliv
Är det meningsfullt att klä det närvarande i päls?
(17.8 oavsl)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar